Bob <3

Det är något fel med vår stackars Bob :(
Det började med att han igår var liggandes i en stol från (senast) klockan fem-sex. Det tänkte jag ju inte på då, men nu när jag tänker efter på gårdagen så kom jag fram till det. På kvällen vid kanske tio hoppade han ner från stolen med ett väldigt gnäll och hoppade sedan upp till mig. Då reagerade jag ju såklart, och särskilt när han fräste mot Ester också. Det gör han aldrig annars. När jag sedan skulle slänga ut honom gnällde han och fräste som bara den igen och försökte ta sig loss. Då började jag bli lite mer misstänksam och berättade detta för Kristoffer. Då sa han att det kanske var så att han inte ville ut bara. Njao, så kan det ju ha varit. Han brukar ju inte vilja ut på kvällen.
Idag när jag gick upp var Ester inne. Kristoffer hade släppt in henne. Då visste jag inte om Bob var inne eller inte och tänkte inte så mycket på det. Senare när jag var nere i tvättsugan och tittade ut genom fönstret som går till altanen fick jag se att både Ester och Bob låg där (jag hade släppt ut Ester igen). Så Bob var alltså ute. Då tänkte jag fortfarande inte så mycket på det egentligen.
När jag gick ut och hämtade posten, kom Ester inspringandes igen. Efter ett tag när jag var nere i tvättstugan igen vid kanske 12.15, hörde jag hur Bob jamade. Då började jag tänka efter. Han kommer ju alltid inspringandes på morgonen. Han kommer alltid och springer runt huset till alla fönster och jamar när han hör att man är i källaren för att han vill komma in. Men denna gången sprang han inte runt. Han låg där. Fortfarande i stolen. Så jag sprang fort upp och ut till honom. Fortfarande låg han bara kvar. När jag bar upp honom gnällde han igen. Och jag förstod då att han hade ont någonstans i bakdelen. Så jag bar upp honom och försökte bära utan att ta där bak. Det första han gjorde när han kom in var att gömma sig under soffan... Det är inte Bob att göra det. Han vill alltid gosa. Då fick jag iaf se när han gick att svansen bara hängde på honom. Efter en stund kom han fram, men han ville helst inte gå nära en. Han gick och åt. Sedan gick han och började raffsa och ha sig, och bajsade sedan inne. Bob bajsar ALDRIG inne. Och han skrek verkligen medan han bajsade. Sedan tillslut kom han och la sig hos mig. Men han har såå ont stackarn :(
Men veterinären skulle ringa vid fyra-fem då ska vi få komma in så han kan titta på honom.
Vårt lilla hjärta!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0