Skräck!!

Nu har jag precis skrivit klart i min dagbok. Jag har skrivit dagbok så länge jag kan minnas. Och jag verkligen hatar när man råkar hamna typ två veckor efter och så. Det är så svårt att komma ihåg allt. Men igår när jag började skriva så låg jag över två månader efter!! Så det tog en stund att ta igen det. Men nu så. Nu är jag klar. Jag har väl iofs säkert missat typ hälften av allt jag hade velat skriva med.
 
I måndags hade jag egentligen en tid hos tandläkaren. Men Emmi och Nova skulle komma till öppna förskolan för första gången på evigheter, så jag ändrade den tiden så även vi kunde åka dit :)
Måndagen var en stor dag för Dite. Hon ställde sig upp helt själv utan stöd för första gången. Efter det ställer hon sig upp nästan hela tiden :)
 
På måndagkvällen började jag känna mig väldigt konstig i magen. Vaknade akut på natten och mådde så in i helvete illa. Jodå, välkommen magsjuka till vårt hem! Du har inte varit saknad. Jag mådde konstigt första delen av tisdagen också.
På onsdags morgonen var det Dites tur. Hon fick inte behålla sin frukost i många minuter. Hon kräktes också en gång på kvällen på onsdagen. Igår var hon väldigt hängig. Inte konstigt utan mat i magen :(
Men idag är hon helt bra :) Bara att hålla tummarna nu att ingen mer åker på det. Vi ska ju på en massa kalas i helgen. Bl.a. mitt eget. Sigge och Eijes kalas har jag redan meddelat att vi inte kommer till :(
 
Det kanske låter konstigt, men på ett sätt tror jag nästan vi behövde det här. Som jag skrev för några inlägg sedan, har jag en väldig rädsla för magsjuka efter att vi hade det varje månad (flera gånger vissa månader) hela 2010. Men innan den här omgången var det ganska längesedan. Det som varit väldigt skönt den här omgången, är att jag behållt ett väldigt lugn. Ett lugn som jag ALDRIG trodde jag skulle kunna känna när det gäller magsjuka. Visst jag vaknade av minsta lilla ljud igårkväll och hela natten för jag trodde någon skulle spy. Och det kommer troligtvis bli så inatt igen. Men det är ändå en sådan otrolig skillnad. Bara hoppas det är över nu. Annars kanske den där superskräcken kommer tillbaka igen :/

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0